Kiropraktorkliniken Rtel

Sjukgymnastik – Besöket

Första besöket

Vid det första besöket ställer sjukgymnasten frågor om vilka besvär man har, till exempel när och hur man fick besvär, vad som förvärrar och vad som lindrar besvären. Sjukgymnasten frågar också om man har några andra sjukdomar eller besvär. Svaren ger viktig information för hur behandlingen ska planeras. Sjukgymnasten ska inte bara ta ställning till vad som ska behandlas, utan också bestämma vilka sjukgymnastiska metoder som är bäst för just de besvär man har.

Noggrann undersökning
Innan behandlingen börjar blir man noggrant undersökt. Man får klä av sig, men man behöver inte ta av sig underkläderna. Sjukgymnasten undersöker sedan den eller de kroppsdelar som är påverkade. Även kroppshållningen och musklernas och ledernas rörelseförmåga kontrolleras, både när man sitter ner och när man står upp. När man ligger på britsen undersöker sedan sjukgymnasten det område som smärtar med så kallade ortopediska och neurologiska tester. En viktig del av undersökningen är att sjukgymnasten känner hur lederna och kotorna rör sig.

Behandling
När diagnosen är ställd får man ibland en provbehandling för att se om besvären blir bättre. Tillsammans med sjukgymnasten sätter man upp ett mål för behandlingen och gör en bedömning av hur många behandlingar man behöver.

Utrustning
Till grundutrustningenn hör en brits som kan vinklas i olika riktningar. Sjukgymnasten kan också ha kilar och bälten för behandling av leder och rygg. TENS-apparater för smärtlindring, dynor för värme- och kylbehandling, nålar och tillhörande utrustning för behandling med akupunktur, massageolja samt olika instrument för att mäta rörlighet och styrka är annan utrustning som ofta finns hos sjukgymnasten. Det finns också olika träningsredskap som gummiband, balansplattor och träningsmaskiner.

Antalet behandlingar varierar
Varje behandling hos en sjukgymnast tar ungefär 30 till 60 minuter. Antalet behandlingar som behövs innan man mår bättre varierar. Om man har lindriga besvär kan det räcka med tre till fem behandlingar hos sjukgymnasten. Har man mer komplicerade skador kan det behövas fler behandlingar.

Det ska inte göra ont
Det ska inte göra ont att få sjukgymnastisk behandling. Ibland kan det kännas lite efter den första undersökningen, när sjukgymnasten letat efter vilka delar som smärtar. De följande gångerna utför sjukgymnasten behandling för att minska smärtan. De olika metoderna som brukar användas kan ibland ge olika upplevelser alldeles efter behandlingstillfället. Om man har behandlats med akupunktur kan man till exempel känna sig trött efteråt. Efter en manipulation kan man ibland tillfälligt få mer ont, men den smärtan ska avta inom kort.

Ovanligt med allvarliga komplikationer
Det är ovanligt med komplikationer i samband med sjukgymnastisk behandling. Infektion är en allvarlig komplikation som kan inträffa vid akupunktur. En annan allvarlig risk vid akupunktur är att nålarna sticks ned för djupt så att de sticker hål på till exempel hjärtsäcken, lungsäckarna eller något inre organ. Även kärl och nerver kan skadas. Denna skada är av övergående natur.

Manipulationsbehandling utförd av en oerfaren terapeut kan innebära risker för allvarliga komplikationer, speciellt om nacken behandlas. Sjukgymnaster specialiserade inom ortopedisk manuell terapi, OMT, har en utbildning i manipulation som kallas OMT steg 3. Dessa sjukgymnaster använder väl beprövade manipulationstekniker som inte skiljer sig mycket ifrån hur en kiropraktor eller naprapat använder sig utav.

Träning och fysisk aktivitet är viktigt
Träning i olika former är grunden i all sjukgymnastik. Sjukgymnasten hjälper till att lägga upp ett träningsprogram som är anpassat efter den skada man söker för, med övningar som man kan göra hemma eller på ett gym. Man får också råd om hur man ska använda kroppen på bästa sätt för att klara av det dagliga livet.

Det är viktigt med hemövningarna eftersom de förstärker verkan av behandlingen hos sjukgymnasten. Det tar oftast tre till fyra gånger hos sjukgymnasten innan man hittar ett bra basträningsprogram.

Om man har smärtor som är ihållande, eller om de kommer tillbaka ofta, är rehabilitering med anpassad träning mycket viktigt. Träningen, tillsammans med de råd man får av sjukgymnasten, är ett sätt att försöka undvika att smärtorna kommer tillbaka.

När man har ont är det lätt att man rör på sig för lite och musklerna kan bli stela eller svaga. Ju svagare muskulaturen blir desto sämre skydd har lederna. Därför är det viktigt att man bygger upp styrkan igen med hjälp av ett speciellt träningsprogram som är anpassat just för den enskilde individen.

Man kan också få hjälp med ett träningsprogram för att stärka musklerna och komma igång efter en skada eller en operation.

Stabiliseringsträning ger kontroll över musklerna
En speciell träning som sjukgymnaster använder sig av är så kallad stabiliseringsträning eller koordinationsträning. Det innebär att man lär sig att hitta och använda de muskler som håller kontroll på ryggens leder, eller de muskler som kontrollerar till exempel axelleden. Genom att musklerna håller samman leden så kan smärtan minska. Sådan träning kan man göra hemma eller i en träningslokal med maskiner. Det går också bra att träna stabilisering i bassäng, med hjälp av vattengymnastik.

Att hitta rätt träningsnivå
Det kan göra ont när man tränar. Om smärtan blir värre och värre för varje gång är träningen troligen för tung och man bör ta bort vissa övningar eller tillfälligt göra dem lättare. Sjukgymnasten hjälper till att hitta rätt träningsnivå.

Man får råd som minskar smärtan
Sjukgymnasten ger också råd om hur man själv ska kunna minska smärtan eller hur man på bästa sätt kan använda sin kropp trots att man har ont. Om man till exempel lider av musarm eller nackbesvär kan man få råd om hur man ska sitta, gå eller hur man kan ändra sin hållning för att avlasta smärtan. Det är viktigt att man lär sig använda den delen av kroppen som gör ont så normalt som möjligt. Annars kan den stelna till och bli försvagad.

Avspänningsträning
Stress i arbetet eller i familjelivet kan också ge muskelspänningar och smärta. Då arbetar sjukgymnasten mer med avspänningsträning och råd om livsstilsförändringar. Sjukgymnasten kan också rekommendera att man tar kontakt med en sjukgymnast som är specialiserad inom området stresshantering eller med en beteendevetare, till exempel en kurator.

För att undvika återfall
Sjukgymnastisk behandling innebär också förebyggande behandling för att undvika att skada sig på nytt. Det kan till exempel vara genom att sjukgymnasten besöker arbetsplatsen och undersöker arbetsmiljön, eller med hjälp av personliga träningsprogram. Syftet är att man ska bli mer medveten om sina kroppsliga resurser så att man lättare kan klara av det dagliga livet.