Kiropraktorkliniken Rtel

Sjukgymnastik – Behandlingen

Sjukgymnastisk behandling kan användas vid olika sorters smärta eller om man är stel i lederna eller svag i musklerna. Det kan till exempel vara smärtor i rygg, nacke och axlar. Man kan både få behandling för plötsliga smärtor, och för att smärtorna inte ska komma tillbaka. En viktig del av behandlingen är att sjukgymnasten hjälper till att lägga upp ett träningsprogram med övningar som man kan göra hemma eller på ett gym. Man kan också få hjälp med att komma igång efter en skada eller en operation.

Smärta är en signal på att något inte är som det ska
De flesta människor drabbas någon gång under livet av smärtor i rygg, nacke eller axlar. All slags smärta påverkar humöret och ibland kan smärtan vara så svår att man inte klarar av sina vanliga arbetsuppgifter. Smärta är en signal på att något i kroppen inte är som det ska.

Smärta i nacke, axlar eller rygg
Smärta i nacke, axlar eller rygg (tex ryggskott) är vanligt hos de personer som söker hjälp hos sjukgymnaster. Orsakerna till smärtan kan vara olika. Ett allt för ensidigt arbete i kombination med för lite motion kan till exempel leda till att musklerna stelnar till. Om man sedan utsätter kroppen för en hög belastning kanske kroppen inte klarar av påfrestningen. Då kan man få sträckningar i muskler eller skador på leder och ledband. Smärtan kan också bero på olika typer av skador, till exempel idrottsskador, fall eller slag.

Vart ska man vända sig?
I de flesta landsting kan man gå till en sjukgymnast utan remiss från läkare. Läkaren kan också välja att skriva ut remiss till sjukgymnast för att sjukgymnasten ska komplettera läkarens undersökning med en så kallad funktionsdiagnos, eller för att behandla smärtan och lägga upp ett träningsprogram.

För det mesta behöver man bara betala en mindre patientavgift när man får sjukgymnastisk behandling. Resterande del av kostnaden betalas av landstinget. Det finns ett fåtal privata sjukgymnaster utan vårdavtal med landstinget, och då får man betala hela kostnaden själv.

När bör man inte behandlas?
Sjukgymnaster lyder under samma lagar och förordningar som all annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Undersökningsresultat och behandling skrivs ned i en patientjournal varje gång man behandlas. Om sjukgymnasten misstänker allvarliga sjukdomar eller tillstånd som behöver utredas ytterligare remitteras man till läkare.

Man bör undvika sjukgymnastisk behandling om man har
* ett färskt benbrott eller ett öppet sår
* nyligen avslitna senor eller ledband eller skadad muskulatur
* ett infekterat område eller en inflammerad kroppsdel.

Ryggraden ska inte behandlas med manipulation i det skadade området om man har
* säkerställt diskbråck med ischias eller nervsymtom, till exempel om kraften försvagas i benet, känseln försvinner eller värken ökar
* tumör i ryggraden eller ryggmärgen
* färska frakturer eller annan känd instabilitet
* infektioner i skelettet
* benskörhet
* om tidigare behandling förvärrat tillståndet.

Dessutom ska den övre delen av ryggraden, halsryggraden, inte behandlas med manipulation vid
* reumatisk sjukdom i halskotpelaren
* sjukdomstillstånd i de artärer som går till hjärnan genom små hål i halskotorna
* nackspärr hos barn som har övre luftvägsinfektion
* smärtor i nacken som uppstått efter till exempel en bilolycka och som inte är utredda av läkare.

Barn mellan 8 och 16 år måste alltid ha remiss från läkare för att få behandlas med manipulation. Barn under 8 år ska inte behandlas med manipulation.

Man ska inte behandlas med akupunktur om man har ökad blödningsrisk, är svårt sjuk eller infektionskänslig. Elakupunktur bör undvikas om man har pacemaker. Gravida kvinnor bör bara behandlas med akupunktur efter särskilda överväganden eftersom det misstänks att behandling av vissa punkter kan leda till spontanabort, åtminstone under de första graviditetsmånaderna.

När ska man söka läkare?
Ont i ryggen är för de flesta ett ofarligt symtom som går över av sig självt. Ryggont tillsammans med vissa symtom kan däremot tyda på allvarlig sjukdom. Om man får något av nedanstående symtom bör man vända sig till en akutmottagning:

* Ont i ryggen tillsammans med akut allmänna sjukdomstecken som feber och matthet, eller samtidiga symtom från mage, bröstkorg eller andning.
* Ont i ryggen och man inte känner när man är kissnödig, eller kissar på sig.
* Ont i ryggen och domningar kring ändtarm eller könsorgan.
* Om man får plötsligt ont efter en olycka, till exempel om man ramlat.
* Om man har cancer, eller tidigare är behandlad för cancer.
* Om man har benskörhet, osteoporos, eller om man behandlats med kortison under lång tid.
* Allmän svaghet, sjukdomskänsla och viktnedgång.

Man bör också söka läkare om besvären inte blir bättre inom en månad.