Kiropraktorkliniken Rtel

Ryggskott behandling hemma

Sammanfattning om ryggskott

Ryggskott betyder att man fått ont i ländryggen. Ryggskott uppstår ofta plötsligt men kan även komma mer smygande.

Vad händer vid ett ryggskott?
Den vanligaste orsaken till ryggskott är att man under en längre tid (ofta år) successivt har utmattat sina diskar, vanligtvis bakåt. Det bildas små sprickor i diskarna och vid tex lyft så förvärras sprickan och då får man ont i ryggen och muskulaturen krampar i ryggen för att skydda disken. Man blir ofta sned pga att disken buktar, sk diskbuktning. Det är också ganska vanligt att ryggskott utlöses under natten. Ofta har man haft små känningar innan, men lika ofta inte känt någonting alls. “Felet” sitter således inte i musklerna utan de spända musklerna är kroppens svar eller skydd av disken. Disken kan ibland trycka på nervrötterna och ge ischias.

Snedheten beror på att musklerna krampar för att skydda disken.
På bilden har disken troligtvis buktat snett bak åt vänster. Musklerna krampar på
höger sida och en okunnig terapeut tror att felet är en låsning på höger sida.

Andra orsaker till ryggskott kan dock vara det som i vardagligt tal kallas “låsningar” dvs en eller flera leder har blivit blockerade, ofta av att musklerna krampar. Denna form av ryggskott är mindre vanligt än diskrelaterade ryggskott.

Undersökning vid ryggskott.

För att ta reda på vad som har hänt vid ett ryggskott börjat alltid en kiropraktorn eller sjukgymnasten med att ställa frågor (anamnes). Vid anamnesen skapar sig terapeuten sig en bild av möjliga orsaker som ligger till grund för den efterkommande undersökningen. Vid undersökningen utförs olika ortopediska och neurologiska tester samt andra led och muskelundersökningar.

Behandling av ryggskott

Behandling av ryggskott baserar sig alltid på den grundläggande orsaken. Det är därför undersökning och anamnes (frågor) är så viktigt.

– Eftersom ryggskott oftast är en diskskada så måste fokus ligga på disken, så att den eventuella buktning buktas tillbaka. Vid diskproblem engageras nästan alltid musklerna som spänner och låser ryggen. MDT-sjukgymnastiska övningar kan vara bra.

– Manipulationsbehandling vid ryggskott kan ofta ha en positiv effekt framför allt om låsningen är orsaken. Är disken orsaken är manipulation ett komplement till diskbehandlingen genom att minska trycket på disken. Viktigt att förstå att låsningarna oftast inte är ryggskottet utan ett försvar och ibland kan därför för tidig manipulation fövärra ett ryggskott.

– Träning som behandling på akut ryggskott är ofta ett dåligt val och ska snarare användas senare som förebyggande mot återfall.

– Antiinflammatiorisk medicin kan ibland vara bra som smärtlindring men behandlar inte orsaken till ett ryggskott. I många fall när smärtan är en vaningsignal på en buktande disk riskerar man att förvärra ryggskottet genom att man tar bort vaningssignalen dvs smärtan. Risken är då att man fortsätter överbelasta disken men förvärrande av ryggskottet.

Förebyggande behandling
Det viktigaste förebyggande vid ryggskott är en god ergonomi, dvs sitta och lyfta rätt på arbetet och i hemmet. Här bör terapeuten lägga tid, då en god ergonomi kan minska risken för ryggskott drastiskt.
Träning av ryggen kan också minska risken för återfall. Dock viktigt att förstå att utan en god ergonomi förlorar man mycket av den nytta en stabiliserande muskulatur ger.

Röntgen vid ryggskott?

Att röntga vid ryggskott är nästan alltid onödigt. En vanlig slätröntgen säger inte så mycket och de mer avancerade röntgenmetoderna Datortomografi och Magnetröntgen visar oftast inte på något heller. I de fall då det visar på något har så gott som alltid terapeuten redan kommit fram till detta via anamnes och undersökning.

Vart ska jag vända mig?
I den svenska sjukgården finns tre yrken som arbetar med ryggskott och det är kiropraktorer, naprapater, MDT- sjukgymnaster och OMT-sjukgymnaster. Vad som är bäst kan jag inte svara på utan det skiljer sig mer på individnivå än yrkesprofession.

Ortoped vid ryggskott?

En ortoped ska i första hand bedöma om patienten är lämplig för operation. Det är mycket sällan operation är aktuellt vid ryggskott och det är därför nästan allt onödigt att belasta sjukvården med onödiga ortopedbesök. Ortopederna har fullt upp med andra åkommor som lämpar sig för operation.

Anatomin i ländryggen

Ländryggen
Ländryggen (“svanken”) är den nedresta delen av ryggraden. Halsryggen och bröstryggen de två övriga. De flesta människor har fem kotor i ländryggen, men det är inte ovanligt att ha sex. Varje kota är staplad ovanpå den andra och mellan varje kota finns en geléliknande kudde som kallas intervertebral disk. Diskarna hjälper till att absorbera trycket, överföra rörligheten och hålla ryggkotorna ifrån varandra.

Ländryggen. Mellan kotorna ligger diskarna (gråblå)
och här går även spinalnerverna ut (gula).

Ledband och senor
Ryggkotorna och diskarna hålls samman av ligament. Ligament förbinder ben till ben, medan senor förbinder muskler till ben. Ledband och senor bidra till att stabilisera ryggraden och skydd mot alltför stora rörelser i någon riktning.

Ländrygg Leder
Ryggraden har även små spinala styrleder på baksidan som kallas facettleder. Facettlederna bidrar till att göra ryggraden flexibel och ger dig möjlighet att böja dig framåt, bakåt och i sidled.

Ryggmärgen och Spinalnerver
I centrum av ryggraden finns ett vertikalt hål som kallas ryggmärgskanalen, den innehåller ryggmärgen. Benen som skapar ryggmärgskanalen fungerar som skydd för ryggmärgen.

Ryggmärgen är en förlängning av hjärnan, genom nacken och bröstryggen. Ryggmärgen slutar, vanligtvis mellan det första och andra ländkotan. Under den går en så kallad grupp av nerver i cauda equina (översätts till “hästsvansen”) genom ryggradskanalen och grenar ut till olika delar i den nedre halvan av kroppen.

Mellan varje kotpar, i hela ryggraden, bildas ett litet hål som kallas intervertebralkanalen. Här går spinalnerverna ut i kroppen. Nerverna är kroppens signalsystem och förmedlar information i form av aktivitet och känsel.

Från ryggmärgen går nervrötter ut och bildar spinalnerver.
På bilden syns även disken och kotan.

Disken
De mellanliggande diskarna utgör fjärdedel av ryggraden längd. Det finns inga diskar mellan Atlas (C1), Axis (C2), eller i svanskotan. Diskarna har inga blodkärl och är därför beroende av kotornas ändplattor för att diffundera nödvändiga näringsämnen.

De diskarna är som kuddar och är stötdämpande men fyller en mycket viktig funktion och det är att överföra rörelse. I ländryggen utförs framför allt böjning framåt (flexion) och bakåt (extension) då rotationen är mycket begränsad pga facettlederna.
Disken består utav ett starkt hölje (anulus fibrosus) och en geléaktig kärna (nucleus pulposus) och det är ofta disken som spelar en viktigt roll vid ryggskott…

Bild på disken uppifrån. Anulus Fibrosus är
höljet och Nucleus Pulposus är kärnan.

Diskens Funktion
För att förstå vad ett ryggskott beror på är det av stor vikt att förstå diskens funktion.
Diskens funktion är att överföra rörelse i ryggen. Varje disk tar en lite del av rörelse så att det totala rörelseutslagen blir stort.

Vid framåtböjning pressas diskens kärna bakåt, vid bakåtböjning pressas kärnan framåt och vid sidoböjning åt vänster pressas kärnan åt höger.

Att förstå diskens rörelser ar av stor vikt för att försti ryggskott. Vid framåtböjning
pressas diskens kärna bakåt, vid bakåtböjning pressas kärnan framåt

Vid ryggskott har ofta disken överbelastats så att disken buktar ut.

Vad har hänt vid ett ryggskott?

Det finns givetvis olika saker som kan ha hänt vid ett ryggskott men den absolut vanligaste orsaken är en överbelastningsskada på en eller flera diskar i ländryggen. För att lättare förstå hur detta uppstår är det bra om du har läst under “Anatomi & Biomekanik”.

Hur skadas disken?
Diskskador kan grovt delas upp i tre nivåer:
1. Sprickor inuti disken – ofta asymptomatiska.
2. Buktningar – det yttre höljet är intakt men butar utåt.
3. Diskbråck – yttre höljet är skadat och innehållet i disken har pressats ut.

Diskarna
Disken / diskarnas uppgift är att överföra rörelsen i ryggraden. Varje disk tar en lite del av den totala rörelsen. Vid framåtböjning pressas disken bakåt och vid bakåtböjning pressas disken framåt enl. bilden nedan.

Hur skadas disken?
Vid upprepade rörelser eller statisk belastning utmattas disken.
De två vanligaste orsakerna är:
– upprepade framåtböjningar med lyft som ofta uppstår vid tex lagerarbete.
– sittade med böjd rygg på kontoret eller vid bilkörning.

Vid framåtböjning pressas disken bakåt
och med tiden kan disken skadas och så
småningom ge ett ryggskott.

Dålig hållning pressar disken bakåt och
överbelastas / skadas och med tiden
kan det ge ett ryggskott.

Vid både dessa tillfällen pressas disken bakåt och med tiden utmattas disken. Småspricker bildas som med tiden blir värre och så en dag rinner bägaren över och höljet på disken buktar ut.

Vad händer vid ryggskott?

När man får ett ryggskott har en spricka i disken blivit så stor att den påverkar de yttre höljet av disken. Antingen enbart som en spricka eller lite kraftigare så att disken buktar ut.

Buktning snett bakåt vänster (sett bakifrån).
Bilden nedan visar hur en sådant ryggskott
skulle kunna se ut.

Musklerna börjar då krampar och låser ryggen för att minska rörelsen i ryggen och för att skydda disken. Vanligast är att musklerna krampar på motsatta sida buktningen för att avlasta buktningen.

Musklerna krampar på hö sida för att skydda buktningen
åt vänster eller snett bak åt vänster. Jämför med bilden ovan

Många personer blir inte sneda utan har endast lite ont i ryggen framför allt vid sittande, uppresning till stående, böjning framåt och/eller bakåt, bilkörning, eller så gör allt ont… Symptomen varierar. Symptomen ökar när disken belastas eller kläms i någon riktning.

Exempel 1
Vid sittande i stol/bil så pressas disken bakåt och med tiden så glider disken bakåt och när personen ska resa sig upp blir det stelt / smärtsamt då disken ska pressas in igen. Det tar några steg innan personen kan räta upp sig.

Exempel 2
En preson ha svårt att räta upp sig när denna står. Orsaken är att disken buktar ut och ligger i vägen.

Exempel 3
En preson kan inte köra bil pga smärta i ryggen. Orsaken är helt enkelt att disken pressas bakåt.

Det finns mängder med varianter MEN, det viktiga är att förstå att “felet” sitter inte i musklerna som många tror, utan musklerna är ett försvar för att skydda disken. Det är därför det är så viktigt att fokusera behandling mot framför allt disken och inte musklerna… jag kommer förklara detta mer under behandling.

Övriga orsaker till ryggskott


Andra orsaker till ryggskott kan vara det som i vardagligt tal kallas “låsningar” dvs en eller flera leder har blivit blockerade av andra anledningar än diskarna. Ofta av att musklerna krampar och låser området. Orsaken till detta kan vara många och de är generellt mer lätt behandlade. Denna form av ryggskott är inte lika vanligt som diskrelaterade ryggskott.

Behandling av ryggskott – Diskrelaterade ryggskott

Diskrelaterade ryggskott är som sagt den vanligaste formen av ryggskott. Eftersom det är disken som är “grundfelet” så bör vikten vid behandlingen läggas på disken och i andra hand på musklerna. Det är dock inte en självklarhet att musklerna ska behandlas.

Behandling av disken
Behandlingen av diskrelaterade ryggskott kan delas upp i två delar.
1. Återpositionering av disken.
2. Behålla disken på plats.

1. Återpossitionering av disken
Det finns flera metoder som i sin tur kan delas i

Diskmobilisering – terapeut
Med vissa behandlingstekniker kan en terapeut tex kiropraktor mobilisera in disken.

Exempel på diskmobilisering i ländryggen.

Diskmobilisering – patient
Med hjälp av vissa egenrörelse kan patienten själv mobilisera tillbaka disken i rätt position.

Exempel på övning för att trycka tillbaka
disken som buktat ut vid ryggskott.

Muskelbehandling – terapeut
Ofta vid ryggskott spänner och krampar musklerna för att skydda disken. Det är dock inte alltid av godo. Ibland håller de krampande musklerna kvar disken i buktande läge och förhindrar disken att “glida in” i position. Det kan då vara effektivt med manipulationsbehandling eller massage på de muskulära spänningarna / låsningarna. Ibland får man då en omedelbar lättnad av ryggskottet.

Vid akuta tillstånd eller vid misstanke om instabil disk bör man inte lätta på de muskulära spänningarna. Spänningarna är det sista som håller disken från att brista och bli ett diskbråck. Det är inte alltid lätt att avgöra vilket som är bäst och därför vid tveksamma tillfällen bör man vara återhållsam med manipulationsbehandling. Felbedömning kan resultera i att det blir för mycket rörelse i disken och ett diskbråck utlöses som med rätt behandling hade kunnat förhindrats.

2. Behålla disken på plats.
Behålla disken på plats kan delas in i två delar.
– Egenmobilisering / terapeutmobilisering; enligt ovan.
Ergonomi – En god ergonomi är mycket viktig både i förebyggande syfte och vid läkning av diskbråck.

Sitt rakt med ryggen för att undvika
att pressa diskar bakåt och förvärra ett
ryggskott.

Lyft med rak eller svankad rygg för att
inte pressa diskarna bakåt.

Övriga ryggskott

Det är inte alltid det är diskarna som är grundorsaken till ett ryggskott. Ryggskott kan uppstå av flera andra orsaker som t.ex. muskulära obalanser, låsningar, ligament etc.
Det är viktigt att först utesluta disk och sedan försöka finna vad som har hänt. Utifrån diagnos väljer man behandlingsstrategi och teknik.
Är låsningar grundorsaken tar det vanligtvis 2-3 behandlingar att bli bra. Vid fler behandlingar finns det risk att terapeuten har ställt en felaktig diagnos. Tyvärr är detta ganska vanligt..