Kiropraktorkliniken Rtel

Kroppens eget botemedel mot stress

Vi lever i en tid toppridna av stress. Men också en tid då urgamla andningstekniker och modern stressforskning börjat mötas. I den nya forskningen har det blivit svårt att förbise andningens centrala roll. För idag går det att mäta stress och på en datorskärm följa hur avspänning och ett förändrat andningsmönster också bromsar stressymptom i kroppen.

– Vår egen andning är dörren in, den grundläggande byggsten som påverkar vårt välbefinnande mer än vi tror, säger Ingrid von Scheele.
Hon ingår i det växande team runt maken och forskaren Bo von Scheele som i drygt femton år ägnat sig åt att undersöka sambanden mellan andning och stress. En forskning som lyfter fram bilden av ett komplext samspel mellan människan och hennes omvärld. Men också det känsliga samspelet mellan vårt sinne och vår kropp.

– Ju längre jag arbetat med detta, ju mer inser jag vilket outforskat fält andningen är. Jag kommer själv från en medicinsk bakgrund men människan är långt mer komplex än vad den traditionella medicinen lär oss och kraften i vår andning långt större än vi tror.

På Karolinska Institutets stressmottagning i Stockholm använder man sig av biofeedback. Här kopplas patienten till en dator som bland annat avläser hjärt- och hjärnfrekvenser samt den kemiska sammansättningen i blodet och här lär sig patienterna avslappning och medveten andning för att själva ta sig från stress till balans. Men på denna del av Karolinska stressmottagningen har också de urgamla andningsteknikerna fått en plats.

En av dem är den tibitanska ohm-meditationen.
Att andas in och sen låta ljudvibrationen från ooohm fylla kroppens resonanslåda via utandningen visar sig ha samma kärlutvidgande effekt som läkemedel med samma syfte. Med ny datorteknik går det att mäta effekten och plötsligt har två till synes oförenliga världar mötts och kastat nytt ljus över en gammal kunskap om kroppens egen stressmedicin.

Men trots decennier av forskning och entydiga resultat arbetar man i stark motvind. I decennier har forskare i frontlinjen pekat på sambanden mellan andningsmönster och vår tids stora folksjukdomar som högt blodtryck och hjärt- och kärlproblem. I undersökning efter undersökning har det visat sig att de flesta hjärtpatienter befinner sig i ett kroniskt tillstånd av lätt hyperventilation och att den korta, ytliga andhämtningen medför att för mycket koldioxid förs ut i blodet. Idag vet man att detta är en bidragande faktor till hjärt- och kärlproblem. Och andningsmönstret visar sig gå igen också hos personer med högt blodtryck.

I en holländsk undersökning jämfördes två grupper hjärtpatienter. Den första fick lära sig enkel bukandning, medan den andra inte fick nån andningsträning alls. I gruppen som lärt sig andas förekom inga fler hjärtinfarkter medan sju av tolv personer som ingick i den andra gruppen inom loppet av två år fick en ny infarkt.

Motvind trots allt
Ändå kvarstår en stor skepsis runt styrkan i våra egna andetag. Och att förändra sina andningsmönster kan ibland ta tid.
– I den allmänna tidsbristen är det enklare att medicinera symptomen, men det har faktiskt blivit hög tid att gå ett steg djupare än så, säger Inger von Scheele. Här arbetar vi utifrån ett helhetsperspektiv. Andningen är porten och det motstånd vi möter bottnar fortfarande till stor del i okunskap.

Till Stressmottagningen kommer patienter som valsat runt i vårdapparaten i åratal utan att ha blivit bättre. Migrän- och smärtpatienter och inte minst patienter med diagnosen utbrändhet.
– Mycket sällan har människor som kommer hit ägnat andningen en tanke, säger Ingrid von Scheele. Man har satt sitt hopp till att nån annan ska kunna lösa problemen och när ingenting hjälper växer vanmakten.

– Styrkan i biofeedback är att ma själv kan se på en datorskärm vad som händer när man successivt börjar förändra sitt andningsmönster, få förklaringar och börja förstå sig själv i ett större sammanhang. För många är det en oerhörd lättnad att se hur man själv kan påverka funktionerna i sin kropp och veta att resultatet inte är nån inbillning.

Personalen andas igen
Nu förbereder man sig, att i ett pilotprojekt ge sig ut på företagen och med en bärbar dator initiera andningsträning på arbetstid. För även om botemedlet mot stress finns inbyggt i vår egen kropp behöver vi bli medvetna om hur vi i praktiken kan använda oss av det för att bryta stressmönstren.

På allt fler arbetsplatser har man också börjat inse vinningarna av att inte köra sin arbetsstyrka i botten och så smått börjat ta personalens behov på allvar. På Electrolux i Alingsås har de anställda, på eget initiativ, lärt sig avslappning och medveten andningsteknik, för att återta kontrollen över sin inre stress. Och allt fler är också de pressade chefer som själva börjat söka nya vägar.

– Det är som magi, säger Marianne Jarehill, verksamhetschef för äldreomsorgen i Borås, men när jag medvetet började andas mig igenom de pressade situationerna förändrades de helt enkelt. Det är knappt man tror att det är sant, men det fungerar varje gång.

Jan Richardsson har gjort samma erfarenhet. Han arbetar som utredare på Vägverket och sökte sig på eget initiativ till en kurs i stresshantering för att lära sig att varva ner.
– Kanske den stora häpnaden ligger i att det faktiskt går att förändra sånt man upplever som negativt och stressande med hjälp av sin egen andning. Jag brukar numera ta mig en stund varje dag, i stolen framför datorn och känner mig överlag mycket lugnare.

Bo von Scheele menar att det är viktigt att förstå sambanden, för att kunna ta problemen med ökad stress på allvar och han menar att vi kommit till ett vägskäl i utvecklingen, där de förutsättningar vi skapat för oss själva, resulterat i att vår inbyggda stressautomatik är ständigt påslagen.
– Kravet på anpassning har tänjts ut som en gummisnodd som är färdig att brisera, säger Bo von Scheele, och gör vi inget nu kommer den att detonera som en inbyggd evolutionär bomb.

Men vad är det då egentligen som händer när vi slappnar av och drar ett djupt, lugnt andetag?

Fortfarande tycks vår andning omgärdas av en viss mystik och i alla tider har andning och avslappning också varit mystikerns väg till vidgat medvetande. Ett stillat sinne och inre balans har alltid varit förutsättningen för närvaro i nuet.
Och genom att andas djupt och stadigt kan vi faktiskt lugna nervsystemet, sänka hjärtrytmen och orsaka förändringar i hjärnvågorna.

I den moderna forskningen har man så smått börjat kartlägga det invecklade samspelet mellan vår hjärna och vår kropp, och upptäckt att det inte bara är fullt möjligt att med hjälp av våra egna tankar skapa reaktioner av stress eller avspänning i kroppen, utan att vi också kan få oroliga tankar att stilla sig med hjälp av vår egen andning.

Våra tankar och känslor avspeglar sig konkret i vår kropp och går vi ytterligare ett steg in i detta mysterium och tittar närmare på vad som händer på en fysiologisk nivå öppnar sig ett lika fascinerande landskap.

När vi andas in syresätter vi vårt blod och ger varje cell i kroppen energi. Och i cellen finns alla strukturer som möjliggör livet på flera olika nivåer. Det är här energiomvandlingen sker. Får vi för lite syre bildas mjölksyra som gör att våra muskler drar ihop sig. Men om vi slappnar av och andas normaliseras successivt funktionerna och samspelet mellan våra inre organ kommer i balans.

Bara genom att släppa magmusklerna och andas djupt och avslappnat blir det möjligt för diafragman att röra sig med vår andning. Och om vi tillåter den rörelsen att ske får övre delen av våra matsmältningsorgan automatiskt massage. Och det blir mycket massage, med tanke på att vi tar ungefär 20.000 andetag per dygn.

Det enda vi behöver göra för att sätta denna geniala samverkan ur spel är att spänna magmusklerna. Och när stressautomatiken slår till är det just det som händer. Kroppens muskler drar sig samman och vår andning åker upp i bröstkorgen.

Men när vi blir stressade påverkas också den viktiga balansen mellan syre och koldioxid i vårt blod. När vi börjar andas kort och ytligt högt uppe i bröstkorgen blir den koldioxid, som borde lämna kroppen med utandningen, kvar i blodet och gör det svårare för cellerna att ta upp det syre de behöver för att vi ska kunna slappna av och återhämta oss. Kroppen fortsätter istället att gå på högvarv och när ”bromssystemet” kommer ur funktion, fungerar snart inte ”gaspedalen” heller.

Till råga på allt påverkas även hjärnan av den kemiska obalansen. Det resulterar i att vi känner oss trötta och okoncentrerade och ibland till och med deprimerade utan att vår omgivning eller vi själva riktigt förstår vad det är som sker.

Reaktionerna på stress kan pågå långt efter en period av extrem uppvarvning eller psykisk påfrestning. Och när vi överbelastat de kroppsliga funktionerna tillräckligt länge återstår bara att återknyta kontakten med vår egen andning, för att varsamt och medvetet kunna återställa balansen igen.